Peppar peppar

Amanda måste ha skickat magbaciller genom telefonen igår. Hon ringde och frågade om vi mådde bra för det hade varit lite magspökerier hos henne. Vi hann inte mer än lägga på innan min mage började spöka. Jag trodde att det var hypokondri först men på det sätt kvällen utvecklade sig så kan jag konstatera att det inte var hypokondri. Men nu är det någotsånär bra igen. Varken vågar eller har lust att äta dock. Lever på proviva.

Det är väl så här man kommunicerar

Jag har en fungerande telefon, är oftast inne på facebook flera gånger under en dag och det går att kommentera här... Ändå. Tystnad. Måste jag vara aktiv på twitter också? Gills det inte annars. Jag suckar och går igenom det ena mogna (not so much) sättet efter det andra att få fram min känsla. Så här blev det.

Kul umgänge

Far var snäll och försåg oss med mat idag. Hade kanske inte blivit någon annars med tanke på dagens tempo. Nu är vi tillbaka hemma i soffan. Johan kollar fotboll på TV och jag sitter bredvid och kollar Californication på datorn. Söndagsmys?!

Lagom nödvändigt.

Jag har inget att skriva. Inte Viktor heller.

Werner

8 hours down, 3 to go. Working. Like a boss.

Hard work, work

Tänkt att det kan kännas så bra att tjäna pengar. Suger åt mig alla tider jag kan. Februari blir en lyckans månad! Kommer säkert bli en riktig Werner på kuppen. Snål-Werner. My precious... 

Ibland kan jag

Å hon shadääängar av ett VG på näringsläratentan! Woop woop!

Kärlek att Johan undrar varför jag låter så förvånad när jag berättar nyheten.

Kors i taket

Jag tränade ju i lördags. Igår jobbade jag. Idag har jag jobbat. Och än är jag inte sjuk. Imorgon ska jag träna igen tänkte jag. Undrar om jag är frisk imorgonkväll. Jag håller alla tummar och tår.

Utmaning

1. Vad gjorde du för 10 år sedan?
Jag gick första året på gymnasiet. I en klass utan en enda av mina kompisar från högstadiet. Att jag kände mig lite ensam är ett understatement. 

2. Vad gjorde du för 1 år sedan?
Det hade ganska precis gått upp för mig att jag på nåt vis faktiskt skulle lyckas få ihop en C-uppsats de kommande månaderna. I startgroparna för en ångestfylld vår med andra ord. 

3. Fem snacks som du gillar?
Min last är ju att jag gärna äter allt, typ. Men jag gillar inte saltlakrits. Sen tycker jag inte att snören är så där sjukt kul att äta heller. Men ge mig en påse så ska nog de också ta slut.

4. Fem sånger som du kan hela texten till?
Tveksamt om jag får ihop till fem. Coldplay - Fix you tror jag dock att jag kan efter alla singstar-bataljer den har varit inblandad i. Lifehouse - You and me kan jag nog också klämma till med. Och kanske Kings of Leon - Use somebody och Goo goo dolls -Iris. Med lite medhörning iaf. Men det kanske är fusk.

5. Fem saker som du skulle göra om du var mångmiljonär?
Fem? Äh. Jag skulle köpa hus och varsinn bil till mig och Johan. Ett hus. Inte varsitt. Och så skulle jag slänga åt pappa lite. Till en bil kanske. Och mamma skulle få den där utbyggnaden hon ibland pratar om. Och ett stall med en häst. Syster skulle få en lägenhet i Sundsvall och fickpengar så hon inte behöver ha så mycket lån när hon är färdigpluggad. Betala av mina egna studielån skulle jag givetvis också göra. Och så skulle jag åka på en massa resor med nära och kära. Jag skulle alltså lägga pengarna på en massa såna där i-landsnödvändiga grejer. För att jämna ut det ger jag en del till välgörande ändamål också. Hur många miljoner har jag spenderat nu? Finns det något kvar att sätta i fonder och sånt där annat jag inte riktigt är insatt i?

6. Fem dåliga vanor?
Jag har inte växt ifrån den där klädhögen på golvet i sovrummet än. Jag lämnar tépåsen på diskbänken när jag tar den ur koppen. Är fortfarande optimistisk när det gäller tid. Jag är dålig på att höra av mig, till vänner, familj, alla. Och så är jag lite av ett kontrollfreak. Det sista kanske egentligen borde räknas som typ 7 ovanor.

7. Fem saker du gillar att göra?
Träna. Laga mat och äta den. Sy. Planera. Köra bil.

8. Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa?
Kalassvårt ju. Jag är ju inte så värst modemedveten men finns det i butik kan det ju hända att det följer med hem. Men skor med jättesula kommer aldrig följa med hem. Högst tveksamt om utsvängda byxor á la 70-tal kommer att finnas i min garderob. Vita leggings har under en förvirrad tid i mitt liv funnits i nån låda, det finns till och med bildbevis på att jag har dem på mig (jag bytte dock om innan jag lämnade lägenheten minns jag), vita leggings händer dock inte igen. Vid närmare eftertanke finns det ju en massa färger på leggings som jag aldrig kommer inhandla eller använda. 

9. Fem favoritleksaker?
Iphone, macbook, symaskin, Sims, pulka.

10.  Tio personer jag vill se göra denna utmaning?
Den som vill.

Det känns inte som söndag idag

Det bidde inga gardiner sydda. Det fanns ännu inga gardinstänger och jag tar inget som helst ansvar för gardiner som är för smala eller för breda. Lagom ska det va. Istället hängde vi ut. Amanda, jag och Linnea med respektiven. Trevligt trevligt. Och så ringde de och frågade om jag ville jobba idag. Ja, tack! Så nu är jag trött. Eftersom jag har jobbat. Duh. Men fortfarande inte sjuk. Hah!

Kom an då

Jag är typ frisk. Så idag har jag tränat. Ett egenkomponerat spinningpass. Nu väntar jag på att nån jävla sjukdom ska komma och ta mig igen. Gömmer mig hemma i apans hus och syr gardiner och hoppas att den inte hittar mig. Skvallra inte.

Ibland tänker jag mig inte för

Igår lovade jag att jag skulle städa idag när jag kom hem från jobbet. Det var dumt.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt

Ett endaste sms om jobb på demensboendet har jag fått sedan mitten av december (och det gällde julafton så det gick ju fetbort). Igår började jag inskolning på hemtjänsten. Givetvis fick jag idag två sms om jobb på just demensboendet den kommande veckan. Änt he typiskt da? Nu duger man minsann!

Det kan inte vara liv i luckan jämt

Å här är det tyst. Jag som till och med har en utmaning. Den kommer, den kommer. Vi har varit krassliga idag. Bara legat på soffan och gjort ingenting. För första gången sedan sjukdomen slog till för många dagar sedan. Jag är dålig på det här med att vara sjuk. Tycker alltid att jag visst orkar med en massa saker. Typ åka till Falun och shoppa blommor i fredags. Eller dricka vin med fina vänner i lördags. Eller åka till IKEA i Västerås över dagen i söndags. Dåligt med tid för vila för den stackars kroppen. Tills idag. Imorgon måste jag få röra på mig annars blir jag knäpp. Lägligt att jag ska jobba imorgon då! Woop woop.

Du kan va en Lost

Jo, vi kollade klart på Lost igår. Allra sista avsnittet. Jag är väl dum men jag får inte ihop det. Fattar liksom inte vad som hände. Känns inge bra alls. Den som kan förklara lite fint utan att dumförklara får gärna höra av sig.

Reklamvarning

Jag börjar skylla mitt taskiga immunförsvar på den übertorra luft vi har i vår lägenhet. Speciellt i sovrummet. Jag hinner inte mer än lägga mig så blir det sandpapper i halsen. Och mina problem har ju suttit i näsa och hals hela hösten så det kan ju ha med irritation att göra. Jag intalar mig som sagt det nu. Det sägs att gröna växter kan råda bot på torr luft. Så det har jag intalat herrn nu på morgonen. Sicken tur att plantagen har 50% på alla gröna växter just nu! Wohooo!

Månadens elev

Så där då. En minut för sent kanske det blev om man ska vara petig, vilket jag hoppas att läraren inte är. En rapport på 4-6 sidor, deadline 15.00, jag hade skrivit så här [   ] många ord när jag klev upp imorse. Och eftersom jag känner mig febrig, har ont i kroppen och mår allmänt pissigt så gick jag inte upp i ottan direkt. Jag borde skämmas för att jag slängt ihop nåt så fort. Men det får jag säkert göra när jag får betyget. Äsch då. Inskickat är iaf alltid bättre än oinskickat. Eller?

Bara för att det börjar bli panik med schampoo så är paketfan trasigt när jag ska hämta ut det. Jag ser till och med in i det trasiga och där är minst en flaska sönder. Så vi skickar tillbaka. Wohoooo!

Jag blir så trött

Härmed bortskänkes mitt immunförsvar. Det verkar vara slut så jag ser inte poängen med att gå och släpa på det längre.

Joråsåatte... ibland används fortfarande stjärnorna. *ler*

Precis vad jag behövde dagen före tenta, lite självförtroende

Och så dunkar tant in ännu en godkänd uppgift. *applåder, applåder, tack tack*

God, why aren't you with me?

Jodå. Låtarna funkade helt okej, lite modifikation blir det ändå. Vet ni vad som händer sen då, när jag ska hem från gymmet efter mina två fina svettiga, duktiga pass. JO. Jag känner av halshelvetet igen. En stund visste jag inte om jag skulle bli less på att det är tillbaka eller om jag skulle fira att jag ändå haft icke-halsont i 3 hela dagar. Less, kom jag fram till. Så här sitter jag, med två koppar framför mig. Te i den ena och varmt vatten med ingefära, gojibär och lite honung i den andra (hädanefter tar jag en i taget, alldeles för stressigt att hinna dricka upp båda innan det blir kallt). Ikväll innan sänggång blir det tammefan en whisky, det finaste du har Karlsson, så vi riktigt skrämmer bort skiten. Det här orkar jag inte med längre.

Finlår.

Det är inte det lättaste att hitta bra musik som passar spinning. Eller jo, om man bara vill köra uppförsbacke. Jag vill helst inte BARA köra uppförsbacke. Ikväll tänkte jag iaf prova nya listan. Även om det inte är världens kanonmusik så duger det förhoppningsvis att spinna till några gånger. Tips på annan bra musik man kan spinna till tas tacksamt emot. Gärna över 160 bpm.

Julhelgernas dekadens

Efter att ha tuggat i mig hutlöst mycket knäck (Den.Tar.Aldrig.Slut.) samtidigt som jag pluggade näringslära så kom jag för femtioelfte gången, bara i år, fram till att det måste bli ändring. Så jag sprang iväg och gjorde en snabbinvägning. Hur länge? Hur mycket? Det kommer sannolikt inte bli någon träningsblogg av det här men jag tänkte att om jag delar med mig av det så måste jag ju skämmas inför andra när jag misslyckas. Inte bara inför mig själv.

Så jag presenterar: -12 kg till midsommar. Dagens invägning: 80 tunga kg (6 kg från fetma för min längd enligt min kursbok). 3 kg mer än vid Asien-hemkomsten. Suck.

Om jag slarvar med att rapportera mina invägningar så får ni gärna klaga högljutt. Högljudt? Rapport ungefär varannan vecka kanske?

Hårdkörar-regimen börjar med vinterns första löprunda tror jag. Hujjedamej, det var längesen.

Dagens dela med sig till världen-fundering.

Var av någon outgrundlig anledning in på twitter nyss, vad gör man inte för en paus från böckerna även om man inte borde. Hur som helst, jag har fler followers nu än när jag la ner innan sommaren. Ska jag tolka det som att jag är trevligare när jag är tyst. Funderar därför på att börja. På pin kiv liksom.

Idag är en dag med svag karaktär

Jag latar mig i soffan, äter choklad och har tagit hem Wordfeud. På sätt och vis en historisk dag, en av dagarna då tant Land vek sig.

Det ställer mig i dålig dager

När jag styr av alla större planer för kvällen för att karln tittat på hockey hela natten och sedan jobbat. Han har också hintat att soffan verkar vara en skön plats att spendera kvällen i. Så jag styr av. Och så kommer han hem och vill hitta på nåt för nu är han inte så trött som han trodde. Ja, hej! Det är jag som är tråkmånsen. 

All warm and fuzzy inside

"Jag har blivit starkare som person för att jag umgås med dig, du är en förebild".

Att argumenten till det också är de samma som fått mig kallad kall bitch alldeles för många gånger gör det hela ännu mer meningsfullt. Då gör det liksom inget att andra är på besök men är tysta. Det gör att jag inte känner mig riktigt lika bortglömd. För hos den här människan kommer jag inte att vara bortglömd. Och efter en sådan komplimang kommer jag aldrig att glömma denna fina människa.

Tusen tack!

Jag tar 2. Bitterminuter.

Det här med vänner. Nya, gamla, bortglömda, oönskade, saknade... Varför låter jag vissa ta så mycket energi?

x2

Jag kör numera dubbelt. Men medan den här är galet bred och det kan stå precis vad som helst i inläggen så kommer den andra vara rätt smal. Dessutom tror jag inte att det kommer uppdateras så där hemskt flitigt de kommande månaderna. Jag presenterar Komsi komsi, lilla blomma.

Food Inc.

Alla borde se. Alla som gör det kommer må dåligt.

Och så blev det 2012

2011 slutade som det började, med en kråka i näsan. Det har varit det sjukaste året i mitt liv och då menar jag inte i positiv bemärkelse utan i bokstavligt. Må 2012 bli friskare.

Året skålades dessutom in i vad som skulle se ut som en 30-talsoutfit men det vettefan. Skulle gjort om, gjort rätt. Vänder det till nåt positivt och ser det som 2012s tema. Året då jag tar tag i mig själv *varning varning, klyscha*. Hur som helst så måste jag ta tag i pluggeriet för 2012 är året jag plockar ut min examen är det ju tänkt. Och inte i slutet utan alldeles strax, om en 12 veckor eller nåt sånt. Helt galet ju. Va fan ska jag göra sen?