Det är galet vad envis jag kan vara ibland. Som igår. Jag skulle kolla hur lång tid det tog att gå från hostelet till Airport rail link-stationen, reka inför färden till flygplatsen för att möta Johan. Det tog dryga timmen. Bra. Sen fortsatte jag att gå, tänkte ta mig till Pak klong market, en blomstermarknad. Letade nåt att äta på vägen men det gick sådär, är så tråkigt att göra sånt själv. Det slutade med att jag av nån anledning bestämde mig för att ta mig till blomstermarknaden först och hitta nåt att äta där. Det tog 2,5 timme i rask takt. När jag var framme var klockan 20.30 och jag hade inte ätit sen frukost. Tokbra. Kände mig inte ett dugg svimfärdig. Det slutade på, usch nu skäms jag, donken. Men så går det när man ska vara så sjukt jävla envis. För jag fick ju lov att gå, vägra åka tuk-tuk liksom. Jag åkte iaf tuk-tuk hem. Nån jävla ordning får det vara.
Sen slutade det med att jag åkte taxi till flygplatsen imorse iaf. Och nu är herrn här, sovandes bredvid mig i skrivande stund. Efter en sömnlös flight och en halvdag på stan får man faktiskt sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar